Historien om Volkswagen Corrado

Volkswagens 1980-tal var inte över i och med den stora och viktiga lanseringen av Passat. Än återstod en sportig nyhet – Corrado. Teknikens Värld hade redan 1986, två år innan lanseringen, publicerat bilder på nya Corrado. Sven Svensson i Gävle hade stött på bilen ”någonstans i Sverige” där den tyvärr stod så trångt parkerad att han inte kunde ta några bilder framifrån. Han lyckades däremot knäppa ett kort på vad som fanns under motorhuven och det var utan tvekan en V6-motor monterad på tvären. När Teknikens Världs utsände Robert Collin konfronterade Volkswagens utvecklingschef Ulrich Seiffert med detta vid den internationella lanseringen 1988, fick han bara svaret: ”Er kamera måste ha tagit fel”. Någon sexcylindrig motor fanns inte tillgänglig vid lanseringen.

Volkswagen Corrado

Den som hade kört någon annan Volkswagen tidigare kände sig direkt hemma i Corrado. Sportbilen hade inte fått en sportinredning.

Corrado, döpt efter en gulaktig skalbagge, var en tydlig efterträdare till Scirocco även om denna fortsatte att tillverkas jämte nykomlingen. Stilmässigt var de samma andas barn och precis som Scirocco tillverkades Corrado av Karmann. Men mekaniskt var Corrado något helt nytt. Chassit var en mix av Golf och Passat. Golvet kom från Golf, framvagnen från Golf GTI 16V och bakvagnen från Passat. Det gav ingen dålig kombination, tvärtom. Corrado var mycket stadig att köra och stördes inte nämnvärt av spår eller ojämnheter i vägbanan. Trots att Corrado bara var framhjulsdriven upplevdes det nästan som att den drev på alla fyra, så effektivt bet den sig fast i vägen.

Att ge sig ut på vägarna med Corrado medförde en del uppmärksamhet. GTI-killar med kepsen bak och fram och Porsche-yuppies saktade gärna in för att jämföra sig med nykomlingen. De visste sannolikt inte riktigt vad de gav sig i kast med. Corrado var nämligen den snabbaste bil Volkswagen hade byggt med en toppfart på 225 km/h. Motorn var visserligen bara på 1,8 liter men en mekanisk kompressor, benämnd G-Lader eftersom den invändigt hade formen av ett stort G, såg till att den levererade hela 160 hästkrafter.

Volkswagen Corrado

I Västtyskland fälldes bakvingen upp vid 120 km/h. Svenska Volkswagen trimmade klokt nog datachipet så att vingen fälldes upp redan vid 70 km/h trots att den enda nyttan då var rent kosmetisk.

En av fördelarna med kompressor gentemot turbo är att motorn svarar direkt, det blir ingen fördröjning som med turboladdning. En annan fördel är att en kompressor har färre rörliga delar, avger mindre värme och slits mindre än en turbo eftersom den arbetar i ett tempo som är tio gånger lägre. I Corrado drevs kompressorn av en kilrem som fick fart av vevaxeln men hade en hastighet som var 1,66 gånger högre. En G-formad spiral komprimerade luften och skickade den vidare till en laddluftkylare där den kyldes ned till 55 plusgrader. Därefter gick luften in i insprutningssystemet där den blandades med bränslet och antändes av tändstiften.

Corrado såg ut och gick som en sportbil men trots det kändes den inte riktigt som en sådan. De flesta blev besvikna när de öppnade dörren och klev in. Det var inget fel på instrumentpanelen, bortsett från att den brukade sitta en Passat, och vem ville ha en Passat-panel i sin ungkarlsbil inköpt för 200 000 kronor? Som i de flesta andra bilar i VW-utbudet var inredningen dystert svart och utrustningen sparsmakad. Extravaganserna i Corrado stannade vid elektriskt justerbara ytterbackspeglar och färddator. Den som ville och hade råd kunde dock köpa till elfönsterhissar för 6 000 kronor, elektrisk sollucka för 6 500 och centrallås för 2 300. Luftkonditionering kostade 10 500 kronor extra.

Volkswagen Corrado

Unge PeO Kjellström passade in i mallen för köparen av en Corrado. PeO uppskattade Corrados utseende men kunde lika gärna nöja sig med en 70 000 kronor billigare Golf GTI 16V.

Enligt reklambroschyrerna var Corrado en fyrsitsig bil och fram satt förare och passagerare utmärkt i skålade stolar men i baksätet fanns varken benutrymme, tillräcklig takhöjd eller kurvhandtag. Inför modellåret 1991 visade det sig att Sven Svenssons kamera inte hade tagit fel. Corrado VR6 lanserades med en 2,9-liters V6-motor på 190 hästkrafter men blev en udda fågel, inte bara i Sverige där tolv bilar såldes, utan även i hela Europa då Corrado VR6 var alldeles för dyr för sitt eget bästa.

Texten är hämtad från boken Stora guiden om Volkswagen, utgiven av Teknikens Värld. Fler artiklar ur serien ”Historien om” hittar du här.

Källa: Teknikens Värld: Historien om Volkswagen Corrado

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Bevisa att du är en människa *